johanna

vi har den stora äran, (& då menar jag verkligen ära ) att ha hand om Särskole-dm eftersom att vi går idrottsprogrammet ! och det är så stort, både för oss och för barnen/ungdomarna ! att se dom skratta, vara glada och nöjda, hur det än går, är en upplevelse. det tar allt med en klackspark, njuter av att folk hejar på dom! det är så häftigt att se . jag menar det verkligen! det finns barn med Daun Syndrom, barn som är autistiska, eller barn som har en cp-störning, men ändå är de lika mkt värda som oss "friska människor", och de är precis lika fina som oss ! fast de kan glädja sig åt allting, även det lilla minsta, det önskar jag att vi också kunde göra ! Man känner sig verkligen bortskämd .. men oj vilken glädje man kände när man såg alla dessa barn som sprang runt och skrattade och hejade på varann ! jag försökte leva mig in i detta, pratade mkt med olika barn, gjorde "high-five", hjälpte folk och var allmänt glad, ! de uppskattar det, det ser man :) vi i sektretariatet hade fullt upp så gott som hela tiden, startlistor, resultat , hit och dit ! men vi klarade oss bra när vi hade våran kära kladdkaka till hands !(y) haha , Max&Jag hade ett litet deepsnack, det va skönt ! han är en fin människa.. Sen blev det fast-tejpning av en johanna på en stol, och där satt jag sedan utan att komma loss (y) grejjjt ! 15.45 tog hannah och jag bussen hem, sköööönt ! vi träffade också erik&jocke :) brabra ! nu ska jag ta mina kära grannar och gå ner till macken ! kram