johanna

jag har bestämt mig, jag har gjort ett val.. jag ska börja kunna springa igen, även om jag kanske aldrig mer få hoppa, så vill jag springa! viljan är det starkaste vi har, right?

---

det som fick mig att inse detta, var dagens långpromenad på 2timmar tillsammans med sara&carro, två utav mina allra finaste vänner! prat om allt mellan himmel och jord, njuta av gemlas underbara natur, bara vara, och skratta :) Vi hälsade även på farmor på kyrkogården, och som jag önskar att jag någongång hade träffat henne! alla saker man hört, allt positivt, hon var glad min farmor, hon var alltid positiv, hon ville alla väl :) jag känner igen mig i det! hon är min förebild, även om jag aldrig träffat henne! Jag vet att hon känner mig, hon vet allt, hon hjälper mig att bli som den tanten hon en gång va :)

När jag kom tillbaka till "centrum" igen, kände jag att mina ben va helt döda, jag kände att promenaden tog ngt.. har inte rört mig så mkt på 8månader, och nu vill jag, mer än allt annat, komma tillbaka till löparskorna, ute i naturen, och springa tills benen inte längre bär :D:D ååååhå, love it!